Avtryck

TP6OR2 – Avtryck – Christer Henningson – 2 sep

Upplägg

1. Inledning
2. Avtrycksskedar
3. Materialegenskaper
4. Avtrycksmaterial
5. Avtrycksteknik vid: kron- & broprotetik
6. Avtrycksteknik vid: Total plattprotetik, Partiell plattprotetik
7. Desinfektion av avtryck

1. INLEDNING

Syfte med avtryck

• Avbilda hur det ser ut i munnen och överföra det till avtrycket till tandtekniska labbet
• Viktigt att avbilda käkarna med käkregistrering, annars vet inte teknikern hur käkarna står

Vad ska avbildas?

• Tänder: prepgräns och dess relation till granntänder, mjukvävnad och antagonister
• Krona ska passa i prepgränsen, kontaktpunkten, mjukvävnad och motstående käke
• Tandlösa partier (avtagbar protetik): alveolarutskottet och gränsen mellan fast och rörlig slemhinna

Preparationen avgör hur lätt det är att ta avtryck

• Chamfer med runda vinklar
• Tydlig prepgräns
• Släta, jämna ytor
• Rena, torra ytor
  
  --> Ger bättre avtryck, massan kan få kontakt med tanden

Vad är syftet med friläggning?

1. Få det torrt och upphäva blödning, ex tråd som är täckt med adrenalin
2. Göra prepgränsen synlig genom att putta undan mjukvävnaden --> lättare att ta avtryck

2. AVTRYCKSSKEDAR

• Bäraren för avtrycket – material får volymsförändring vid stelning --> skeden är avtryckets ”skelett”

Krav på alla avtrycksskedar

1. Formstabila - Avtrycksskeden ska inte ändra form efter vi tagit ur det från pat:s mun
2. Styva - Styvheten varierar beroende på var på skeden man är
3. Ge jämn materialtjocklek --> minst distortion
4. Retinera avtrycksmaterialet – Avtrycket ska sitta kvar i skeden när vi tar ut det ur munnen
5. Lämplig utsträckning och stöd – avbilda tänder och gingivalranden – inte gommen (förutom vid HP)

1. Formstabila

• Avtrycksskeden ska inte ändra form efter vi tagit ur det från pat:s mun
• Stabilitet hos skedar – från mest stabil till minst:
• Prefabricerad metallsked – polyuretan och stål
• Prefabricerad plastsked – vid elastomerer, när vi tog alginat-avtryck på klinik
• Ind. sked i ljushärdande akryl
• Ind. sked i kemiskt härdande akryl
• Ind. sked i termoplastiskt material – plastkulor i varmvatten--> bakar skeden i munnen
• Nyproducerade ind. skedar ska ligga 12-24h innan avtrycket tas --> hinner formförändras färdigt
• Torra skedar (plaster) tar upp vatten--> sväller = hydroskopisk expansion
• Fuktiga skedar avdunstar vatten--> krymper
• Är skedarna torra när man tar avtrycket-->håll dom torra efter, är dom blöta--> håll dom blöta

2. Styva

• Styvheten varierar beroende på var på skeden man är
• Ju trögare avtrycksmaterial (högre viskositet) --> ju större risk för skeddeformation
• Uk ser ut som en hästsko = minst styv längst bak, mest styv i mitten vid incisiver

1. Ju längre ner vi kommer – ju mindre plats för material att komma ut -->vi fortsätter ändå trycka på -->sidorna på skeden flexar ut
2. Avtrycksmaterialet stelnar sen --> skeden återgår till sin form-->hålet för tanden blir för litet
   
   

3. Ge jämn materialtjocklek

• Vill ha sked som ger jämn materialtjocklek runt tänderna --> minst distortion
• Tandbåge rak på sidopartier-->avstånd buckal- och palatinalyta lika -->krympning lika
• Har skeden 0,2% krympning kan man kompensera med ett gips som expanderar 0,2%
• Fronten – kraftig krökning --> buckalt avstånd mellan tänderna längre än palatinalt-->krympning större buckalt än palatinalt
• Kan inte kompensera som man gör på sidopartier
• Avtrycksmaterial kräver olika långt avstånd mellan skedvägg och tänderna (avlastning)

Avtrycksmaterial

Avlastning som krävs	Hur det ser ut i munnen
Alginat, hydrokolloid, polyeter	5 mm	Mkt tänder, stora underskär,spretande tänder
A- och K-silikon	2 mm
	0 mm	Total tandlöshet

4. Retinera avtrycksmaterialet

• Avtrycket ska sitta kvar i skeden när vi tar ut det ur munnen
• Mekanisk retention = rimlock (stor kant på skeden) + små perforationer, typ alginatskedar
  

1. Vi tar avtryck-->avtrycksmaterialet tränger ut genom perforationerna i skeden
2. Tarbort skeden--> avtrycksmat dras ut--> bli tunnare-->knoppar dras in i perforationerna-->avtrycket lossnar från skeden

• Ju fler tänder man har - ju större risk att avtrycksmaterialet lossnar
• Rek för elastomerer: mekanisk retention på skeden + adhesiv retention (limma skeden)
• Minimera underskär (blocka spolrum, hängande led med vax) -->minskad risk för lossnat avtrycksmat, mindre deformation på avtrycksmat och mer bekvämt
  
  

5. Lämplig utsträckning och stöd

• Ska avbilda tänder och gingivalranden – behöver inte avbilda gommen (förutom vid helprotes)
• Pat har högt gomvalv --> fyller sked -->avtrycksmat rinner ner i svalget
• Stopp vid skedens kant --> rinner inte ner och mat deformeras inte om man trycker för hårt
• Använd sked med öppen gom --> avtrycksmat rinner ner i munnen istället
  

3. MATERIALEGENSKAPER Krav på avtrycksmaterial

1. Volymstabilt – viktigt, om man gör stora broar
2. Elastiskt
3. Biokompatibelt
4. Lätthanterligt --> hydrokolloid (alginat) bra material men inte lätthanterligt
5. God vätbarhet
6. God detaljåtergivning – Klass A-material = detaljåtergivnförmåga på 20 µm

• Inte viktigt eftersom dessa 20 µm försvinner fort vid tillverkningen på tandtek lab

1. Lång arbetstid och kort stelningstid
   

• Bra passform på avtrycket styrs av precision och tolerans
• Hög precision (implantat)--> låg tolerans för avvikelse--> svårt att få bra passform
• Lägre precision-->högre tolerans för avvikelse--> lättare att få bra passform
  
  Hur är avtrycksmaterial uppbyggt?
  

• Ostabil grundsubstans--> fillers viktigt för stabilitet
  

• Grundsubstansen viktig för karaktären
  Hur testar man avtrycksmaterial?
  

1. Detaljåtergivning och volymstabilitet

1. Burk med en platta med tre linjer = 20 (klass A), 50 och 75 µm
2. Fyller burken med avtrycksmaterial
3. Ser om linjerna avbildas =detaljåtergivning
4. Ser om avståndet mellan linjerna är samma efter en lång tid = volymstabilitet

• Liten klinisk relevans, man tar ju inte sitt avtryck som en stor klump

2. Återgång efter deformation

• Viktigt vid elastiska avtrycksmaterial
• Deformerar provkoppar och tittar på hur de återgår
• Upp till proportionalitetsgränsen är material elastiska
• Elastomerer och hydrokolloider har bra återgång efter deformation
• Dra inte i handtagen på avtrycksskeden--> får mycket deformation, ta hellre lite på sidan av skeden

Materialfaktorer som påverkar precisionen

1. Termisk kontraktion – inte viktig, avtrycksmat krymper från varmt (mun) till kallt (rumstemp)
2. Stelningsreaktion för polymerer – jätteviktig, polymerer krymper när de stelnar

• Kondensationsreaktion = bas+katalysator slås ihop= ostabil, restprodukt kondenserar
• Additionsreaktion = bas+katalysator slås ihop= stabil, utan restprodukt som kondenserar

1. Kondensation – restprodukter försvinner --> avtrycksmat krymper
2. Hydroskopisk expansion – tar upp vatten och sväller
3. Inhibering
4. Syneres – avtrycksmat utsöndrar aktivt vätska-->krymper
5. Stelningsexpansion – gipser ändrar form när de stelnar
6. Fillerstorlek – ju större--> sämre detaljåtergivn

Hydrofilitet – vätbarhet

• Materialen vi använder tål inte fukt, men munnen är ganska fuktig
• Hög vätbarhet = avtrycksmat flyter ut ordentligt
• Kontaktvinkel - mäter vinkeln=ett mått på vätbarhet. Låg vinkel=hög vätbarhet (flutit ut bra)
• Om droppen är vatten och kontaktvinkeln under 90 grader= materialet är hydrofilt (gillar vatten)
• Vi vill ha hydrofila material, eftersom dentin innehåller mkt vatten

Viskositet hos elastomerer

• Viskositet styrs av fillers – mkt fillers=hög viskositet (trögt)
• Hög viskositet (Putty som knådas)= låg vätbarhet och hydrofilitet = svårare att slå ut i gips
• Låg viskositet (Lightbody som sprutas) = hög vätbarhet och hydrofilitet
• Tixotropi = vätskan är som en gel (högviskös), kan röra om den lite så blir den flytande (lågviskös)
• Som en färgburk - tjockt i början--> rör om i färgen-->blir mer flytande igen
• Viktigt för att kunna hantera lågviskösa vätskor – så de inte rinner ur skeden
• A-silikoner har låg viskositet men hög tixotropi

Stelningstid hos elastomerer

• Man börjar blanda, sen kommer snapset = period när stelningen går fortare
• Tar man ut materialet vid snapset så kan det deformeras – låt det sitta kvar tills stelningen är färdig
• Elastomerer temperaturkänsliga= kan blanda i ”retarder” för att påverka stelningstiden
• Varmt i behandlingsrum--> ha nedkyld lightbody i kylskåp--> förlängd stelningstid

Beredningsform (hur man blandar) har betydelse för materialkvalitet

• Blanda för hand =blandas in masssa luft och katalysator blir ojämnt fördelad=sämre materialkv.
• Pistoler och beredningsmaskiner=ger mindre luft och ett homogent material =bättre materialkv
  
  

4. AVTRYCKSMATERIAL (mer för att förstå principerna)

Icke-elastiska avtrycksmaterial – ovanliga 

• Termoplastiska (Hartskomposition) – värmer över en låga så blir det mjukt
• Avtrycksgips
• Zinkoxid-eugenolpasta – slemhinneavtryck, men eugenol allergent + försämrar polymerisation

Elastiska avtrycksmaterial - vanligast idag 

Hydrokolloider 

1. Irreversibel hydrokolloid (alginat)
2. Reversibel hydrokolloid (hyco)

Elastomerer 

1. Polysulfider (permalastic) – gummimaterial, avger vätesulfid (luktar ruttet ägg)
2. Polyeter (impregum)
3. K-silikon (Xantopren)
4. A-silikon (Hongium, Penta Dimension)

Hydrokolloider

Nackdelar
Väldigt hydrofilt – bestårtill85% av vatten	Dålig rivstyrka
Lågvisköst	Dålig dimensionsstabilitet
Kan manipulera stelningstiden– temperatur	Uttorkningskänsligt – pga allt vatten
Enkelt
Billigt

1. Irreversibel hydrokolloid (alginat)

• Indikation: studiemodeller, partprotes, motstående käke, bettskenor
• Stelnar via kemisk reaktion
• Salter från alginsyra (Na, K) reagerar med kalciumsalt-->bildas kalciumalginat
• Reaktionen bromsas med fosfat (en retard)
• Kranvatten innehåller Na, K och fosfat-->påverkar stelningstiden --> använd avjoniserat vatten
• Klass A (20 µm) - 2-fassystem = två olika material (ett i skeden, ett i sprutan) för avtrycket
• Klass B (50 µm) - 1-fassystem = samma material i sked och spruta, det vi gjorde på klinik
• Stelningshastighet påverkas av vattentemp – varmare vatten --> stelnar fort
  

2. Reversibel hydrokolloid (hyco)

• Indikation: kron- och broprotetik (används inte mkt idag)
• Stelnar via avkylning (termoplastiskt)
• Hysteres =flytande vid 95 grader, men stelnar vid så lite som 40 grader
  
  

Elastomerer

Nackdelar
Bra rivstyrka –kantasbort utan att det går sönder	Sämrevätbarhet jmfmhydrokolloider
God elasticitet	Hög styvhet=svårt att avlägsnaavtrycket
Kort stelningstid
God detaljåtergivning
Dimensionsstabilt – kan slås ut flera ggr, särskilt A-silikon

4. Polyeter (impregum)

• Indikation: definitivavtryck vid kron- och bro, implantatprotetik
• Väldigt styvt =bra för implantatprotetik
• 1-fas: lätt att se om man fått med prepgränsen i avtrycket och ger bra modeller
• 2-fas: orange = skedmaterial, blått = polyetern som man sprutar

5. K-silikon (Xantopren)

• Kondensations-Silikon-->bildas restprodukt, efterföljare till polyeter
• Indikation: kron- och bro, slemhinneavtryck och rebaseringar
• Ska helst slås ut i gips inom 30 min pga dess ostabilitet
• Kron- och broavtryck:
• Enstegsteknik = bäst, skedmat och sprutmat flytande samtidigt, lightbody (gråa) ligger där puttyn inte kommer åt
• Tvåstegsteknik = tar skedavtryck--> låter stelna --> gör prep--> sprutar light body i skeden-->sätter på skeden igen -->större delen av preppen täcks av instabilt lightbody
  

6. A-silikon (PUTTY! Hongium, Penta Dimension, Imprint 4 (finns på klinik)

• Adhesions-Silikon--> ingen restprodukt, uppföljare till K-silikon
• Indikation: all protetik
• Största gruppen
• Katalysatorn induceras av temp – sätter in det i munnen--> stelning börjar
• Hög vätbarhet (kontaktvinkel = 23 grader)
• Friläggningsvätskor (astringident) och latex innehåller svavel--> sämre polymerisation

• Latexhandskar på sig när man knådar Putty--> kommer aldrig stelna
• Spola bort friläggningsvätskor innan du tar avtryck

5. AVTRYCKSTEKNIK VID: KRON- & BROPROTETIK
Görs i A-silikon
I. Ensteg med heavy/regular (sked) och light body (tand)

1. Har heavy och light body mjuka samtidigt
2. Tar sedan avtryck på preparationerna
3. Detaljerna återges av light body
   II. Tvåsteg med heavy/putty (sked) och light body (tand)
   
4. Skillnad mot ensteg = gör om standardsked till individuell sked

• Avtrycksmat kmr närmare tanden, bra om man är långt bak i munnen med mkt saliv

1. Sprutar runt tanden
2. Spruta på ocklusalytor – hindrar luft från att låsas in
3. Titta så hela prep har lightbody på sig – ska inte vara genomslag till heavy body eller skeden
   
   
   6. AVTRYCKSTEKNIK VID: TOTAL PLATTPROTETIK, PARTIELL PLATTPROTETIK
   

• Retention (passiv) = ngt sitter fast av sig själv, i ök finns retention pga ventilsugeffekten
• Stabilitet (aktiv)
• Ta avtryck så protesen har retention passivt och få stabilitet aktivt via sekundära stödytor (muskler)
  
  Total plattprotetik
  

1. Primäravtryck i alginat i prefabricerad metallsked (Klass B) ger…
2. … Underextenderad individuell sked i akrylat
3. Definitivavtryck tas sen genom trimningsrörelser i A-silikon

• Soft spots = ställen där det kan vara mjukt, avlasta dom-->inte få kontakt med dom vid avtrycket
• ÖK: papilla incisiva, övergång vertikal och horisontal i gommen, tuber maxillae
• UK: crista flaccida
• Ta ”passivt” avtryck (ingen kontakt med soft spots) och trimma kanterna
• Trimma till gräns fast-rörlig slemhinna genom trimningsrörelser
• Mer än 2 mm mellan fast-rörlig slemhinna-->sätt putty på kanten och trimma sen upp
• Paratuberala området – stabilitet i ök-protes är proportionellt mot hur tjock den är i sidorna
• Trimma ut protesen mer där--> protesen blir mer stabil
  

Partial plattprotetik

• Är dentogingivalt stödda (dentalt stödda = bro, gingivalt stödda = helprotes)
• Alginat (blueprint) i prefabricerad metallsked
• Ind. sked med A-silikon när:
• Stor del av partprotesen är slemhinnestödd = vill ha bättre stöd på slemhinnan
• Tänder är långa = kmr inte upp i omslagsvecket med alginat
• Högt gomvalv = svårt få avtrycksmat att stanna där
• Pat har kväljningar
  
  

7. DESINFEKTION AV AVTRYCK

1. Skölj avtrycket
2. Spraya avtrycket med Ytdesinfektion Plus--> lägg i plastpåse i 1 minut
3. Skölj av det igen
4. Alginatavtryck läggs i en ny plastpåse och silikonavtryck förvaras torra
5. Arbeten vi fått från tandtek-lab läggs 5 min i Ytdesinfektion Plus, skölj av och torka